Rasstandard - Cavalier King Chales Spaniel

Grupp 9
FCI nr 136

Ursprungsland/hemland:
Storbritannien

Användningsområde:
Sällskaps- och dvärghund.

FCI-Klassifikation:
Grupp 9 sektion 7.

Bakgrund/Ändamål:
Cavalier king charles spaniel är mycket nära besläktad med King charles spaniel. Hundar av spanieltyp har funnits i Europa sedan forntiden. Ofta kan man se en förbluffande "modern" typ av spaniel på målningar av mycket gammalt datum och redan från 1200-talet finns det avbildningar av dvärgspaniel. Någon distinkt skillnad mellan dvärgspaniel och jaktspaniel kan man emellertid inte skönja förrän i mitten av 1830-talet. Det var då engelsmännen började korsa in osasiatiska småhundar i King charles spaniel. Först år 1945 erkände Cavalier king charles spaniel som enskild ras av Engelska kennelklubben. Rasen är numera spridd över stora delar av världen och den är en mycket uppskattad sällskaps- och utställningshund.

Helhetsintryck:
Cavalier king chalres spaniel är en livlig, behagfull och välbalanserad hund med milt uttryck.

Uppförande och karaktär:
Rasen är käck och absolut orädd. Till temperamentet är den glad, vänlig och tillgiven, aldrig aggressiv och utan antydan till nervositet.

Skallparti:
Hjässan skall vara nästan flat mellan öronen.

Stop:
Stopet skall vara grunt.

Nostryffeln:
Näsborrarna skall vara väl utvecklade och pigmentet svart - inga köttfärgade tecken.

Nosparti:
Nospartiets längd från pannavsatsen till nosspetsen skall vara ungefär 4 cm. Nosen skall smalna av jämt mot nostryffeln. Ansiktet skall vara väl utfyllt under ögonen. Snipighet är inte önskvärt.

Läppar:
Läpparna skall vara väl utvecklade men inte hängande.

Käkar och tänder:
Käkarna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Ögon:
Ögonen skall vara stora, mörka och runda utan att vara framträdande. De skall sitta långt isär.

Öron:
Öronen skall vara högt ansatta. De skall vara långa och rikligt hårbeklädda.

Hals:
Huvudet skall vara måttligt lång och något välvd.

Rygglinje:
Ryggen skall vara plan.

Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort.

Bröstkorg:
Bringan skall vara måttligt bred och bröstkorgen skall ha väl välvda revben.

Svans:
Svansen skall vara väl ansatt och svanslängden skall harmoniera med kroppen. Den skall bäras glatt, men inte särskilt mycket ovanför rygglinjen. Enligt hemlandets standard är svanskupering tillåten. Om svansen kuperas skall högst 1/3 tas bort.
Svanskupering är förbjuden i Sverige!

Framställ:
Frambenen skall vara raka med måttlig benstomme.

Skulderblad:
Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda.

Framtassar:
Tassarna skall vara kompakta med tjocka trampdynor. De skall vara rikligt behårade.

Bakställ:
Bakbenen skall ha måttlig benstomme.

Knäled:
Knälederna skall vara välvinklade.

Has:
Hasorna skall vara utan tendens till kohasighet eller överdriven vinkling (s.k. sickle hocks).

Baktassar:
Se framtassar.

Rörelser:
Rörelserna skall vara fria och eleganta med bra påskjut bak. Fram- och bakbensrörelserna skall vara parallella såväl sedda framifrån som bakifrån.

Pälsstruktur:
Pälsen skall vara lång och silkeslen utan lockighet. Lätt vågig päls ät tillåten. Rikligt med behäng ska finnas. Pälsen skall aldrig trimmas.

Färg:
De enda tillåtna färgerna är:
Black and tan - Korpsvart med rödbruna tecken över ögonen, på kinderna, öronens insidor, på bringan, benen och under svansen. De rödbruna färgerna skall vara klara. Vita tecken är inte önskvärda.
Ruby - Enfärgat djup röd. Vita tecken är inte önskvärda.
Blenheim - Varmt kastanjefärgade tecken i väl uppbrutna fläckar på pärlvit botten. Tecknen skall vara jämt fördelade på huvudet och lämna plats mellan öronen åt den mycket uppskattade rombformade fläcken (s.k. spot), som är speciellt karaktäristisk för denna färgvariant.
Trefärgad - Svart och vitt jämt fördelat och uppbrutet, med rödbruna tecken över ögon, på kinderna, öronens insidor, på bringan, benen och under svansen.
Det är absolut inte önskvärt med någon annan färg eller kombination av färger.

Vikt:
Vikten skall vara mellan 5,5 och 8 kg. Mest önskvärt är en liten välbalanserad hund, som håller sig väl inom dessa viktgränser.

Fel:
Varje avvikelser från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.